Pierre Amadieu
Producent i Gigondas, Södra Rhône.
Henri-Claude Amadieu är min värd i Gigondas och har ordnat med alla vingårdsbesök och trevliga luncher med vinmakare! Henri-Claude Amadieu är marknadschef i företaget Pierre Amadieu, men även president för en mindre organisation av yngre vinmakare i området som jobbar för nytänkande och kvalitet. Henri-Claude framstår som appellationens förespråkare i många sammanhang och lite symboliskt blir det, när Amadieu är den första producenten man möter då man kör in i byn.
Som så många andra producenter här är även detta ett familjeföretag sedan generationer. Henri-Claude är kusin till Pierre Amadieu som är ansvarig vinmakare och deras farbror Claude ansvarar för vingårdarna. Amadieu är den största egendomen i appellationen med sina 137 hektar vinodling. Historien börjar 1929 med bara 7 ha odling och Pierres farfar var en av de pionjärer som beslutar att själv buteljera sitt eget vin istället för att sälja det norrut till andra (Bourgogne). Han letade därmed ny mark för vingårdar och på 1950talet köper han de två på 260 – 500 m höjd belägna domänerna La Machotte och Romane på sluttningarna mot de vackra bergen Dentelles de Montmirail. Idag är de i princip ensamägare till de unika vingårdslägena.
När vi träffas på morgonen kör Henri-Claude omgående med bil upp mot bergsluttningarna och vingårdarna vid La Machotte och Romane, bedövande vackra böljande vyer som dramatiskt speglar sig i de vita bergens spetsar. Vingårdslägena är fint nord, nordvästliga, omgivna av skyddande skog och Garrigues och den viktiga men också krävande mistralvinden drar för jämnan genom trakten.
Vi står mitt bland gamla vinstockar av Clairette, planerade 1955, och blickar vi upp mot det unika vingårdsläget Le Pas de l´Aigle, Örnpasset, där gamla stockar av Grenache och Syrah växer sedan ett halvt sekel tillbaka i mycket karga förhållanden vilket ger druvor till företagets prestigevin.
Henri-Claude greppar en näve jord och berättar om de fyra olika typer av jordmåner som skapar de varierande förutsättningarna och unika terroiren här och i hela appellationen. Druvorna är här Grenache, Syrah, Mourvèdre för de röda vinerna, Cinault för rosé och Clairette för de vita.
Henri-Claude berättar att den vackra gården vid Romane tyvärr inte är bebodd längre men att familjen gärna åker hit upp för familjefester och utflykter. Den lite lägre liggande gården La Machotte är bas för delar av lagring och vi vandrar genom stora utrymmen med i huvudsak större foudres, men även mindre fat för bl.a. Clairette.
Väl tillbaka vid egendomen i byn där i princip all produktion sker, provar vi från Gigondas bland annat:
– Romane Machotte rosé 2016 av Grenache och Syrah som har en klar rödrosa färg, fina hallontoner och tydlig syra.
– Grande Romane Blanc 2016 Côte du Rhone -klassat, av 100 % Clairette, den viktiga gröna druvan i Gigondas som man jobbar för att få uppgraderad som Cru då den ger mycket genuina viner. Vacker halmgul färg, komplext och aromatiskt med toner av päron och nötter. Lagras 6 månader på fine lees på nya franska fat. Mycket bra!
– Romane Machotte 2015, 80% Grenache och 20% Syrah ger den lättsamma och fräscha husstilen med röda bär, lite rökiga mineraltoner och lite kärva fruktiga tanniner.
– Grande Romane 2015 från domänen med samma namn på hög höjd och gamla stockar, 65% Grenache, 20% Syrah och 15% Mourvèdre, tålmodigt handplockade efter mognadsgrad, traditionellt vinifierade, Mourvédre med hela klasar och lagrade 18 månader på stora 100 hl Allierfat. Mulligt, tätt, animaliskt med runda tanniner.
– Les Pas de l Áigle prestigevinet från Örnpassets gamla Grenache- (75%) och syrahstockar, utvalda mogna klasar skörade sent i oktober, traditionellt vinifirerade och lagrade 24 månader på foudres av Allierek.
2013 – plommondoft, lite torkad frukt, lavendel och lång, frisk tät och kryddig eftersmak med ändå ganska kraftiga men eleganta tanniner.
2014 – rödare frukt än -13, men samma intensiva frächör från den höga höjden, en hel kryddbod mot näsan med salmiak och svartpeppar, lång stram smak med sammetslena tanniner. Verkligen gott!
2006 – liten oxiderad doft men med finstämda toner av fikon, blåbär och en finessrik och djup mjuk smak. Mycket elegant!
Henri-Claude beskriver att Grande Romane är stilmässigt mer modern och Pas de l´Aigle är mer klassisk i sin strama stil. Håller med!
Efter provningen far vi in till en något försenad lunch på Carre´Gourmand i byn Gigondas med Benjamin Gras från Santa Duc. Henri-Claude bidrar med Le Pas de L´Aigle 2006 och rosén medan Benjamin har med sig ett vitt fräscht vin, Les Grands Calcaires. Så himla trevligt!!
(Pierre Amadieus viner importeras av Vingourmet)
