Utvecklingen av svenska vingårdar har gått fort. För ett tjugotal år sedan fanns några hektar odlingar med vinrankor i framför allt Skåne, det festa på hobbybasis. Idag är det professionella genomslaget stort. Av nästan två hundra svenska vinodlare är det ett femtiotal som satsar seriöst och är kommersiella, de flesta i Skånetrakten men flera finns i Halland och Blekinge samt på Gotland och Öland. Enstaka seriösa vingårdar finns även lite längre norrut men de flesta är samlade i södra Sverige av klimatskäl.
En stor del av framgången med svenska vinproduktion är kombinationen av varmare klimat med längre växtsäsong och det branschen kallar PIWI-druvor (förkortning av Pilziwiderstandsfähigen rebsorten). De är framkorsade sorter som kräver mindre av bekämpningsmedel och ger ett hållbarare alternativ. Dessa druvor mognar tidigt och har motståndskraft mot svampangrepp som kan vara ett stort bekymmer i fuktiga kustklimat. Druvsorterna visar sig mycket lämpliga i det svenska klimatet och exempel på framgångsrika sorter är Solaris, Souvignier gris, Muscaris och Cabernet cortis.
Hybriddruvor har haft en något lägre status då vi är itutade att det är enbart Vitis vinifiera som gäller. Till viss del stämmer det i Europas vinländer som är bundna till vinlagstiftning och klassificeringar vilket gör det svårare att experimentera med nyare sorter. Men korsningar görs med förebild och dominans av Vinifiera vilket innebär att även traditionella vinländer kan godkänna dem. Tyskland, Österrike och Schweiz är ganska långt framme i sin utveckling av PIWI-druvor och dessa planteras även där. Tittar man på PIWI Internationals hemsida är vinsterna fler med dessa sorter, både ekologiskt och därmed ekonomiskt. PIWI-druvorna är alltså besläktade med de klassiska druvorna och smakerna är likaså. Nytänkande är på gång och utan att flytta positionerna för de druvsorter vi är vana vid så finns ändå en nyfiken framtid för nya vinländer och områden.
Sverige är på väg att utvecklas till ett nytt vinland. Det innebär en frihet att forma och hitta de druvsorter som passar i den svenska myllan och med de årstider som präglar vårt klimat. Utvecklingen har gått i rask takt med idag ca 150 hektar vinodling på bara ett par decennier. Flera svenska vingårdar röner dessutom erkännanden med prisbelönta viner internationellt. I takt med att antalet vingårdar ökar har också tillgängligheten utvecklats till en ny besöksnäring, många är vinintresserade och särskilt i pandemins spår och hemester så utforskas det som finns nära. På föreningen Svenskt vins hemsida finns gott om information om vart vingårdarna befinner sig och hur de håller öppet. Visningar av vingårdar, bo på vingård och vinprovningar erbjuds på många ställen.
Besök på Kullabergs vingård
Kullabergs vingård ligger mitt vid foten av det natursköna Kullaberget i Skåne, precis mellan den fina Bräckemöllan och Holy Smoke BBQ. Närheten till havet och de ljusa nätterna gör mikroklimat och växtsäsong idealiskt. Kullabergs vingård har prisats på flera håll för sina viner, både lokalt men också internationellt i olika vintävlingar. De innehar ca 14 hektar uppodlad vingård fördelade över tre större lägen och man utökar arealen för varje år. Jordmånen är i huvudsak sand och lera som vilar på den unika bergarten Kullait, 4 hektar planerades 2017 och 8 ha 2019 samt att 2 ha var planerade av den tidigare ägaren redan 2006. 2015 kom nya ägarna till vingården med Björn Odlander i spetsen.
De odlar främst gröna druvor som Solaris och Souvignier gris men också Donauriesling, Muscaris, Madeleine Angevine, Auxerrois och Johanniter. Blå druvor är Cabernet noir, Pinot nova, Rondo, Regent och Spätburgunder. Man gör även cider och ädeldestillat på druvor, äpplen, plommon/persika och fläder/citron. De satsar framåt även på att göra bourbonwhisky i det stora nya lokalerna som är under uppbyggnad för både vinframställning, destillering och lagring samt för provningsrum.
Vinmakare och oenolog på Kullabergs vingård är välutbildade och välrenommerade K Felix G Åhrberg, inspirerande och brinnande informativ vid besöket om ambitionen att bygga upp svensk vinindustri. Felix är utbildad i Österrike och har arbetat sig runt hos vinproducenter i förutom Europa även Nya Zeeland och Sydafrika innan han återvände till hemlandet. Min bild är att Kullaberg satsar stort, har goda förutsättningar och goda kunskaper vilket ger resultat. Förutom Felix kunskaper har vingården stöttning i konsulterna Robert Steidl från Österrike och Mia Fischer från Sydafrika.
Vinerna är spännande och mest imponerad är jag av Immelen 2019, också ett vin som uppmärksammats med guldmedalj i International PIWI Wine Awards. Vinet är komplext och elegant med fin balans och citrustoner, lite arom av mandelmassa och bred fin längd i eftersmaken. 86 procent Solaris både från äldre och yngre stockar, 7 procent Souvignier Gris samt 7 av andra druvsorter, mest från lotter vid Bräcke skola och Jungs gård. Jäsning till hälften på ståltank och hälften på nya fat av österrikisk och fransk ek. Det unga vinet har legat på finjästen i åtta månader och buteljerat i augusti 2020.
Lyckeri 2020 lanserades i juni på Bolaget och består av druvorna Solaris, Muscaris och Donauriesling från lite olika odlingslägen. Vinet är mycket friskt och aromatiskt med en anings ton av päron Askesäng 2020 är gjort på enbart Souvignier Gris och har jäst och lagrats i tre månader på stora ekfat. Vinet är generöst och fylligt och de underliggande ekfatskaraktären ger fin balans till den aromatiska frukten. Verkligen bra vin som lanseras i september 2021 på Bolaget.
Det blekröda vinet Skäret 2020 av druvorna Regent och Rondo samt Gylleröd 2020, ett orange vin på druvan Souvignier Gris som jäst med skalkontant i 20 dagar och därefter mognad på fransk ek i fyra månader. Båda vinerna finns på utvalda restauranger och vinbarer i trakten.
De mousserande vinerna är framställda enligt Méthode Cape Kulla, det vill säga traditionell metod med en andra jäsning på flaska. Jag provade två av de tillgängliga: Josefinelust Brut 2019 och Josefinelust Rosé Brut 2019, båda har legat på finjästen i 15 månader. Rosén lanseras bara lokalt och i vinbaren Skänken på gården under sommaren. Framställda av ett flertal olika druvor men mestadels Solaris, Donauriesling och Souvignier Gris. Friskt syrliga och försiktigt elegant fruktiga båda två, aningens grapefrukttoner och litet uns brödighet. Rosévinet tilltalar mig mest med sin somriga bärighet. Just de svenska mousserande vinerna har lyckats mycket bra med Solaris som vanligaste druva. Swedish sparkling wine association (SSWA) är en del av föreningen Svenskt vin och samlar dessa odlare av svenskt bubbelvin med gemensamma regler för kvalitet. Svenskt vin är på frammarsch!
