Text och foto: Birgitta Magnusson (headbild foto Tuula Mattsson)
Ja, oftast är det dyrare vinet av högre kvalitet, men det är inte säkert du anser att det smakar bättre. Tycke och smak kan vara något helt annat än kvalitet. Här reder vi lite i begreppen smak och kvalitet när vin provas.
Tycke och smak är ytterst personligt och det finns en stor tröst i att ingen kan ifrågasätta ens smak – det man gillar, gillar man, oavsett vad det gäller. Det är också grunden för den prestigelöshet som behöver råda när vin provas, det finns inget rätt eller fel. Men vinprovningens grund är att definiera olika smaker.Den initierade bygger ett ”bibliotek” av smakreferenser och ord för att minnas en smak eller doft. Denna förmåga kan vara olika människor emellan, vissa har mer fallenhet än andra att minnas smaker och dofter men för de allra flesta är en idel träning. Du kan exempelvis utmana dig själv att parvis blindtesta ett billigare och ett dyrare vin av en och samma druva. En övning där några gängse strukturer inom vinprovning och bedömning av kvalitet kan var till stöd.
För att uppfatta smaker i ett vin och lite mer systematiskt sortera dessa kan kriterierna primära aromer, sekundära aromer och tertiära aromer användas. Dessa är också grunden för att bedöma kvalitet i ett vin.
- Primära aromer kommer från druvan, är direkta, fruktiga och florala. Enkla viner har
ofta mycket av dessa men ger inte så mycket mer i längd och struktur till vinet.
- Sekundära aromer kommer från vinmakarens påverkan och ambition i framställning
och lagningvilket ger stort avtryck på vinets slutliga karaktär och även kvaliteten.
- Tertiära aromerkommer frånmognadslagring och får doft och smak att djupna.
Enklare viner klarar inte, eller vinner inte på lagring utan tappar i komplexitet och längd medan bättre vin vinner i kvalitet.
Hur kan då kvalitet urskiljas i ett vin?
Med utgångspunkt i att kunna identifiera olika dofter och smaker i de referensramar som byggts upp genom idog övning kan en vinanalys göras utifrån fyra hörnstenar; balans, komplexitet, intensitet och längd. Även dessa vedertagna. Ju mer vinet har av dessa komponenter desto högre kvalitet har det.
Balans och komplexitet handlar om ett helhetsintryck där faktorer som syra, sötma, strävhet, bitterhet och fatkaraktär hänger ihop, där inget sticker ut. Motsats till komplex är enkel. Enkla drycker har inte så många nyanser medan högklassiga har en större nyansrikedom med doft och smak i flera lager. Här kommer ditt upparbetade ”smak-och-doft-bibliotek” till användning.
Intensitet och smaklängd hänger ihop och är viktiga kvalitetsfaktorer, de är också relativt lätta att känna igen. Ett vin som innehåller mycket aromämnen fyller ofta gommen med intensiva smaker som stannar kvar länge. Intensiteten kan påverkas av hur mycket druvmust som tas ut från varje vinstock, högt skördeuttag ger enklare viner medan lågt ökar smakintensiteten och kvaliteten.
Hur mycket bättre är då ett vin för 500 kronor mot ett vin för 100 kronor?
Generellt kan man påstå att i prisspannet upp till 4–500 kronor så ökar kvaliteten i ett vin, ett högre pris innebär oftast högre grad av hantverk såsom skörd för hand och omsorgsfull hantering av druvorna. Lågt skördeuttag ger mindre skörd och färre flaskor vin vilket höjer priset, och kvaliteten. Prislappar på vin över 500 innebär oftast att det tillkommer parametrar som kända, högt efterfrågade vinproducenter eller större efterfrågan än tillgång av vinet såsom i exempelvis Bourgogne och Bordeaux. Ett enklare vin behöver inte vara ett dåligt vin, det kan vara både prisvärt och gott. Men prisvärdhet handlar inte bara om billigare viner utan är alltid i förhållande till vad du upplever att du får för pengarna.
