Text och bild Birgitta Magnusson
Alltid lika intressant att prova lagrade viner, viner med tjugo plus år på nacken och se vad lagringstiden gör med kvaliteten. Denna gång från Piemonte och Toscana i Italien.
Det bjuds ett orange vin till föredragningen, Anatraso Bianca Orange IGT 2009 av 85 % Trebbiano Toscano (ugni blanc) och resten Malvasia från Carlo Tanganelli i det lilla toscanska samhället Castiglion Fiorentino. Skalmacererat i 3 månader i stora ekliggare ger den gyllende färgen. Lite unken ålderstigen doft men bra stuns i syran fortfarande och fin längd.
Första flighten – Piemonte
2010 Barolo Fontanafredda Serralunga d´Alba
2009 Barbaresco Gaja Sito Moresco Langhe
2000 Barolo Fontanafredda La Rosa
2001 Barbaresco Marchesi di Gresy Gaiun Martinenga
100 % Nebbiolo I samtliga utom Sito Moresco som är en blend, 35 % Nebbiolo, 35 % Merlot och 30 % Cab.
Hade höga förväntningar på Fontanafreddas La Rosa vars druvor växt på sandig jord och ett vin som ofta rankas högt. Tyvärr lite korkskadat men viss elegans kunde skönjas. Deras Serralunga framstod som relativt enkel i sällskapet med var god. Gajas Sito Moresco 09 sticker ut med sin bjussiga (merlot) och täta stil, kärva tannier fortfarande och tydliga tattoner, maffigt och supergott vin som förmodligen håller många år till. Eleganten i flighten är Barbarescon från Marchesi di Gresy -01, klassik viol- och rosdoft och avrundad smak med snygg integrerad ek.
Andra flighten – Toscana
2010 Brunello di Montalcino, Castel Giocondo Fredscobaldi (Sangiovese)
2019 Castello di Brolio Ricasoli Chianti Classico (Sangiovese)
2004 Castello di Brolio Ricasoli Chianti Classic0 (90 Sangiovese, 5 Melot, 5 Cab)
2007 Mediterra, Poggio al Tesoro IGT (40 Syrah, 30 Merlot, 30 Cab)
2007 Sondraia Poggio al Tesoro Bolgheri (65 Cab, 25 Merlot, 10 Cab Franc)
2003 Ca´Marcanda Gaja Magari Bolgheri (50 Merlot, 25 Cab, 25 Cab Franc)
2003 Ca´Marcanda Gaja Camarcanda Bolgheri (50 Merlot, 40 Cab, 10 Cab Franc)
Fantastisk kvalitet rakt igenom.
De båda Castello i Brolio håller stilen fint, -19 är direkt, ung och fruktdriven medans -04ans aromer är mjuka och lena, med höstiga toner som multna löv. Det första vinet från Frescobaldi har vissa åldersskavanker, lite fadd smak och korkad doft. De båda vinerna från Poggio al Tesoro är strålande, olika men verkligen uttrycksfulla. Familjen Allegrinis flaggskepp i Sondraia behövde tid i glaset, stram till en början men så småningom kom kraften, rejält. Det prisvärda Mediterra (finns på Bolaget i årgång 2018 för 239kr) är härligt rödfruktigt och har åldrats mycket fint med sammetslena tanniner och tydlig pepprig syrahkaraktär.
Sista paret ut gör storslam med Magari och Camarcanda från Gaja och 2003. Båda utgår från basen 50 % Merlot som präglar stilen med flirtig röd frukt och intensitet framför allt i Magari som har lite mindre Cab i sin blend och där druvorna vuxit i en blandjord av kalksten och leda (vit/brun). Verkligen ett strålande vin på sin topp skulle jag tro, imponerande. Camarcanda är också i fantastisk form med lite extra power i paletten från lite mer Cab, från en ”vit” kalkrik jord, tät och bombastisk utan att för den skull vara uppblåst, utan balanserar fint i den eleganta smakstilen.
Gajas tre viner i provningen håller genomgående mycket god kvalitet och visar på strålande lagringspotential.
Provningen genomförd i Stockholms vinsällskap.
