Text och bild: Birgitta Magnusson
Klassiska, stilfulla och härliga vinområdet Bordeaux med sina monumentala och långlivade viner – ett facit eller ideal för övriga vinvärlden och en förebild för så många vinmakare. Antalet bordeauxkopior i vin över klotet är otaliga vilket skapar särskilt skimmer till originalet, en oslagen stjärnstatus som både ger exklusivitet men också press att leva upp till. Inte allt bordeauxvin säljs dock en primeur till fantasipriser utan nyligen rapporterades det om överproduktion i regionen. Men det handlar då mer om ytterområdena och inte om de gyllene hektaren runt havsviken Gironde, den vänstra och högra stranden och vid floderna Garonne och Dordogne som även bildar ett ”entre deux mer” söderut.
Staden Bordeaux är fantastisk charmig och full av studentliv. Författaren Victor Hugo lär ha fångats av den vackra staden och myntat ”Ta Versailles och lägg till Antwerpen så har ni Bordeaux!”. Stadskärnan har pampiga avenyer med vackra sandstensfasader, den är också bilfri och trafikeras endast av spårvagnar vilket bidrar till gemytet och tillgängligheten. En promenadvänlig stad med guldkorn som det vackra operahuset Le Grande Theatre som är en upplyst pärla i kvällsskenet mitt emot Le Grand Hotel på Place De la Comédie, de smala gatorna och torgen i gamla stan som är UNESCO-arv och den fina stenbron Pont de Pierre som leder över till stadens andra sida. I Grand hotellet ligger för övrigt Gordon Ramsays flotta tvåstjärniga krog Le Pressoir D´Argent. En bra klassisk fransk restaurang är annars Bistro Noailles (12 Allees de Tourny) ett stenkast därifrån. Väl värt att nämna är också vinbutikerna L´Intendant och Badie strax intill.
Beläget vid den franska Atlantkusten och vid Biscayabuktens mitt färgas Bordeaux av ett påtagligt havsklimat, så kallat maritimt som påverkas av Golfströmmens värme och ger inte allt för stora skillnader mellan årstiderna. Klimatet, och dess numer snabba förändringar var en stående och till viss del oroande punkt hos samtliga vinhus som besöktes. Det varmare klimatet förändrar agendan för vinstockens växtcykel, den knoppas (för) tidigt och drabbas av vårfrosten och skörden sker flera veckor tidigare nu än för några år sedan. Problematiskt, inte bara i Bordeaux så klart, men det ger helt klart ringar på vattnet gällande hur Bordeaux´s klassiska druvor vinifieras och blandas, likväl som det påverkar vinets karaktärsdrag.
Bordeaux´s klassificering är en historia för sig, den skapades 1855 inför världsutställningen i Paris och den rangordnade ett 60tal egendomar i Médoc och Sauternes i fem nivåer, från 1:a Cru till 5:e Cru. De fem premier cru:erna är slotten Lafite, Latour, Margaux och Haut-Brion samt från 1973 Mouton-Rothschild. Samtliga ligger i Haut-Médoc utom ett, Château Haut-Brion som ligger i Pessac-Léognan i Graves. 15 slott innehar 2:a Cru. I princip är rangordningen densamma idag, men marknaden har skapat begrepp som ”super seconds” för välrenommerade egendomar. Den lägre klassificeringen Cru Bourgeois skapades 1932. Epitetet Château används oavsett om det finns ett slott på egendomen, det är allmänt vedertaget i hela Bordeaux.
Halvön Médoc ligger norr om staden Bordeaux och benämns också den vänstra stranden som skyddas från Biscayabuktens vindar och regn av den pinjeskog som växer längs atlantkusten. Den norra delen kallas Bas-Médoc och skiljer sig från den berömda södra Haut-Médoc där de sex kommunerna med sina unika väldränerade grusjordar ligger på ett pärlband. Från norr till söder är det St-Estèphe, Pauillac, St-Julien, Listrac, Moulis och Margaux. Förutsättningarna i terroir är något olika emellan kommunerna där exempelvis Pauillac står för stringens och stramhet och Margaux för mer mjukhet och elegans. Cabernet sauvignon är oftast den viktigaste druvan i en haut-médocblend följt av Merlot, Cabernet franc och Petit Verdot.
Slottsbesöken
Château Lascombes i Margaux
Margaux är en kommun med variation på grund av sin storlek och har fler delkommuner. Diset ligger tungt över de precis nyskördade vingårdarna när vi svänger in vid Lascombes som är en av de större egendomarna i Margaux. Slottet omfattar 130 hektar, klassades 2:a Cru 1855 och har de senaste 15 åren visat strålande kvalitet. Ägs till större delen av den amerikanska familjen Lawrence som bland annat äger Heitz Cellar i Napa samt master sommelieren Carlton McCoy. Konsulterande vinmakare har Michel Rolland varit sedan 2001, han lär vara det fortfarande men, revolutionerade nyhet vid besöket var att man lyckats rekrytera legendariska vinmakaren Alex Heintz som gjort kultviner som Ornellaia och Masseto hos Antinori i Bolgheri. Vilken uppväxling, och ägarna satsar på att lyfta Lascombes till den allra bästa 2:a Cru´n, en eftertraktad super second.
De enorma investeringarna syns i den coola slitternya vinanläggningen från 2021 i tre våningsplan och med spejsad belysning. De sista druvorna plockades dagen innan, dvs 9 oktober, och doften av fermentering ligger tung i lokalerna. Must pumpas över skalhatten i de nya ståltankarna. Merlot spelar ofta en central roll i Lascombes viner tillsammans med Cabernet sauvignon samt ett uns Petit Verdot. Gårdens vingårdar är indelade i tre huvudsakliga block med olika jordmån; grusjord, lerblandat grus och kalkrik lerjord där just Merlot får ett fint uttryck i den senare.
Provade viner:
Förstavinet Château Lascombes 2017 (57 Cab, 40 Merlot, 3 PV) 18 mån på barrique, 50 % nya
Andravinet Chevalier de Lascombes 2018 (55 Merlot, 45 Cab) 16 mån på foudres.
Båda vinerna är superunga och strama, särskilt förstavinet men ändå fina primäraromer i doften och sansade tanniner. Läcker Margaux-elegans. Spara minst 5+5 år för sekundär leverans!
Château Léoville-Poyferré i St. Julien
En så kallad Super second, klassat 2:a Cru men anses vara ett av Bordeaux´s toppviner bland samlare och skribenter. St. Julien är en förhållandevis liten kommunappellation med enbart 11 vinhus i 2, 3 och 4:e Cru och består till största delen av grus med uppblandad sand och lera. Cabernet sauvignon är dominerade druva följd av Merlot och så ser det ut vid Château Léoville-Poyferré också. Egendomen över 80 hektar grundades 1840 när baronen Jean-Marie de Poyferré kom in i sammanhanget. Dagens ägare är familjen Cuvelier med Sara som VD Anne för PR. De innehar även grannegendomen på 20 hektar, Château Moulin Riche. Med Isabelle Davin som oenolog innebär det tre tjejer i ledningen. Michel Rolland har varit konsulterande vinmakare i många år men har nu avlösts av sin lärjunge Julien Viaud.
Poyferrés stil är kraftfull och koncentrerad vilket en vertikal med tre årgångar visar prov på och även en lektion i hur olika årgångarna faller ut med i princip samma i förutsättningar. Vid besök i vinkällaren där de nyskördade druvorna var under fermentation i olika faser, stannar vi länge vid en ståltank där en veckas cold soak just avbröts genom att långsamt värma musten för att få igång jäsningen. Denna nerkylningsprocess under så lång tid som en vecka beskrivs som en av förklaringarna till den höga koncentrationen i Poyferrés viner, en del av dess stil.
- Léoville-Poyferré 2014 (60 CS, 35 M, 3 CF, 2 PV)
Ett förhållandevis öppet vin som bjussar på frukt och bredd i doft och arom. -14 var inte idealisk med en blöt sommar men bättre höst. Tanninerna mjukast av de tre vinerna, och eftersmaken lång.
- Léoville-Poyferré 2015 (65 CS, 26 M, 6 PV, 3 CF)
Förvånansvärt öppen doft av typisk Cab, mörka bär och kraftfull palett, ett mycket bra år -15 och vinet behöver nog 5-10 år till för att ge sitt bästa, men mycket drickbart redan nu, gott!
- Léoville-Poyferré 2016 (63 CS, 29 M, 6 PV, 2 CF)
Stramt och power direkt i både doft och smak, -16 var ett år som gav bombastiska aromer som kommer ge långlivade viner, härligt ändå att få uppleva detta kraftpaket i vardande i en ung och imponerande faktiskt drickbar stil. En Haut-Médoc-Bordeaux så som man förväntar sig den i stil och form.
Château Lynch-Bages i Pauillac
Pauillac är den mest prestigefulla kommunappellationen med sina tre 1:er Crus, landskap är lätt kuperat med djupa grusåsar. Stor spännvidd bland viner, allt från strama och kraftfulla till mer generösa. Château Lynch-Bages är klassat 5:e Cru Classé och äger 105 hektar vingård med relativt homogen Garonne-gravel, grusjord. Familjen Cazes i fyra generationer med Jean- Michel Cazes som den tekniska utvecklaren och Jean-Charles som innovatören, ligger bakom det hypermoderna vineriet vid Lynch-Bages och även Bages Village som ligger utanför. Efter fyra års byggnation står anläggningen, designad av arkitekten ”Didi” Pei färdig där tekniken står i centrum. Som en motvikt till det högteknologiska och något sterila interiörerna finns ett museum över det gamla vineriets anläggning, det ger motvikt precis som den moderna konsten på väggarna ger visst liv och färg. 80 ståltankar och 1800 barriques hissnar vid anblicken och trots att produktionen är i full gång syns väldigt få människor i lokalerna. Familjen Cazes äger också egendomen Château Ormes de Pez i St. Estéphe.
Provade viner:
- Echo de Lynch-Bages 2016 (73 CS, 27 M, 12 mån på barrique)
Deras andravin som tidigare gick under namnet Haut-Bages Averous har sedan 2008 namnet Echo efter en grekisk myt, är inbjudande i frukt och stil, läckra mjuka tanniner och fin längd.
- Ormes de Pez 2015 (45 CS, 49 M, 5 CF, 1 PV)
Ett fullpackat fruktdrivet vin med körsbärstoner, lakrits och kryddig kärvhet, ändå god drickbarhet även om vinet har framtiden för sig. Pampigt!
- Château Lynch-Bages 2014 (69 CS, 26 M, 2 PV, 3 CF, 18 mån på barrique)
Härligt vin i fin balans där den mörka frukten ligger snyggt runt tanninerna redan, läcker syra som känns fräsch och vinet ger en mogen inbjudande känsla trots sin ungdom. Bra!
Château Pichon Baron i Pauillac
2:a Cru egendom som uppfyller alla förväntningar på Törnrosa-slott, oerhört Insta-vänligt med den vackra vattenspegeln framför. Dessutom med Château Latour som närmsta granne och mitt över gatan ligger Chateau Pichon Longueville Contesse de Lalande. Grundades under eran ”Grande Siècle” vid Ludvig XIV tid men just slottet byggdes 1851 av Baron Raoul de Longueville. På tidiga etiketter står det Château Pichon-Longueville, men idag är namnet Pichon Baron. Slottet ägs och bebos dock inte längre av adligheter utan 1987 köpte försäkringsbolaget AXA Millesimés (de äger också Château Suduiraut i Sauternes) egendomen och har investerat rejält. Nyrenoverade faciliteter och fina provningsrum, och på kort tid har vinerna åter nått den absoluta toppen enligt kritikerna. Christian Seely kom in i ledningen 2001 och bl.a. Alexandra Lebossé är vinmakare sedan 2017. Äger 75 hektar vingård med klassisk grusjord planterade med 66 % Cabernet Sauvignon och 28 % Merlot samt lite Petit Verdot och Cabernet Franc fördelade över en mosaik av lotter. Man gör förutom förstavinet även två strålande andraviner i Les Tourelles de Longueville och Les Griffons.
Provade viner, väl guidade av trevliga Nicolas Santier, utvecklingschef i AXA:
Les Tourelles de Longueville 2019 (68 M, 29 CS, 7 CF)
Les Griffons de Pichon Baron 2019 (50 M, 41 CS)
Château Pichon Baron 2019 (87 CS, 13 M, 18 mån barrique)
Château Pichon Baron 2017 (79 CS, 21 M, 18 mån barrique)
Château Pichon Baron 2016 (85 CS, 15 M, 18 mån barrique)
De två andravinerna briljerar verkligen i kapp, härlig melotfrukt och mjukhet i tanniner som gör de så drickbara trots sin ungdom, gillar Griffons bäst för sin eleganta power och tyglade fruktighet.
Vertikalen av förstavinet Pichon Baron är omtumlande bra, vilken toppkvalitet rakt igenom och något av det bästa jag provat under veckan, 2016 överväldigande i all sin prakt och -17 inte långt efter. -19 behöver nog lite mer tid innan himmelen öppnar sig. Tacksamt.
Besöken genomfördes under resa med Håkan Nilsson.
