Utmana valet av bubbelvin denna sommar och välj en fransk crémant framför en flaska italiensk prosecco eller spansk cava. Och, franskt mousserande vin är inte enbart champagne utan i flera franska områden görs detta prisvärda bubbelvin som kallas crémant.
Text Birgitta Magnusson Foto: Systembolaget och Birgitta Magnusson
Prisvärt bubbel med fransk finess
Crémantvinerna har varierande stil och karaktär då ursprunget med olika klimat och druvor påverkar. Åtta områden runt om i Frankrike framställer crémant och den geografiska tillhörigheten läggs till namnet. De mer kända är Crémant de Bourgogne, Crémant de Loire och Crémant d´Alsace medan crément från Jura, Limoux, Die, Savoie och Bordeaux är något mindre vanliga men fullt lika bra. En flaska crémant och en flaska champagne tillverkas på samma sätt, enligt den traditionella metoden med en andra jäsning på flaska även om lagring skiljer dem åt. En crémant bör lagras nio månader på sin jästfällning och ytterligare tre månader på flaska, vilket är kortare tid än för champagne. En crémant har också ett något lägre kolsyretryck i flaskan eftersom en mindre andel socker tillsätts inför flaskjäsningen.
Crémant de Bourgogne
Bourgogne är ett prestigeladdat franskt vindistrikt för lyxigt rött vin av pinot noir och vitt av chardonnay. De fick sin appellation för mousserande vin Crémant de Bourgogne 1975. De vanligaste druvorna som används här för crément är aligoté, chardonnay, pinot noir och gamay. Clotilde Davanne är en erkänd kvinnlig vinmakare som i många år arbetade för stora vinproducenten J-M Brocard men som de senaste tio åren driver egen framgångsrik verksamhet vid Les Temps Perdus i Chablis. Hennes Crémant de Bourgogne av 60 procent pinot noir och resten chardonnay är krispigt torr och frisk med härliga toner av gröna äpplen, lättare brödighet och krämig mouss.
Clotilde Davanne Brut Extra Crémant de Bourgogne, 155: –
Crémant de Loire
Längs den vackra floden Loire i nordvästa Frankrike görs viner av alla de sorter; från de torraste och de sötaste vita vinerna, de örtiga röda, till de lättsammaste bubbelvinerna. Appellationen för det mousserande vinet Crémant de Loire fick området 1975 och omfattar distrikten Saumur, Anjou och Touraine. Den vanligaste druvan för crémant härifrån är den gröna chenin blanc men andra druvor används också. Vinet Langlois Crémant de Loire består av en blandning med 60 procent chenin blanc och lika delar chardonnay och cabernet franc. Producenten Langlois-Chateau har 65 hektar vinodling i Saumur och var ursprungligen ett familjeföretag men ägs nu av champagnehuset Bollinger. Vinet är somrigt grapefruktfriskt med mjuka toner av gråpäron.
Langlois Crémant de Loire Brut, 159:-
Crémant d´Alsace
Det långsmala vinområdet Alsace i nordöstra Frankrike ligger skyddat mot bergskedjan Vogeserna och längs floden Rhen. Pittoreska byar som Riquewihr och Ribeauvillé med tyskinfluerad historia och matkultur. Här framställs det aromatiska och karaktärsfulla vita viner framför allt av druvan riesling. Appellationen för Crémant d´Alcase kom till 1976 även om de gjort bubbelvin långt innan dess. Producenten Charles Wantz i den lilla orten Barr gör en prisvärd Crémant d´Alsace av i huvudsak druvan pinot blanc. Wantz är ett familjeföretag sedan många generationer och drivs idag av Eliane Wantz och hennes make Erwin Moser. Vinet har en fin mineralitet och frukt med viss brödighet efter 24 månader på fällningen, långt över den fastställda lagringstiden, dessutom är vinet årgångsbetecknat.
Charles Wantz Crémant d´Alsace Carte Noire 2018, 119:-
Fakta om den traditionella framställningsmetoden för mousserande vin
Mousserande vin kan framställas enligt olika metoder för hur bubblorna uppstår. Ett mousserande vin som framställs enligt traditionell metod innebär att det fått sina bubblor via en andra jäsning på flaska. Man tillverkar ett stilla basvin som tappas det på butelj. För att vinet ska bli mousserande tillsätts socker och jäst, så kallad liqueur de tirage. Flaskan lagras sedan i svala källare där jästen långsamt äter upp sockret och kolsyra bildas. Efter månader och ibland flera års lagring placeras buteljerna i lutande läge med flaskhalsen nedåt. Successivt ökas lutningen till 90 grader och jästfällningen som samlats i flaskhalsen fryses. Kapsylen lossas och den frysta jästfällningen avlägsnas, så kallad degorgering. Flaskan toppas upp med nytt vin samt en liten mängd socker, så kallad dosage, och försluts igen.
(Källa Systembolaget)